livinglinsi

Som om jag låter hela kroppen tas över.
Som om jag vore svag.
Men jag är inte det. Jag ser inte mig själv som svag.
Ändå gör jag inget motstånd.

Som om jag vill att det ska hända.
Som om jag vill stanna hemma framför tv:n.


Men det är ju nu allting börjar. Och när jag häromdagen gick hem från jobbet kände jag att nu är det dags för att göra något nytt. Det är dags att jag ändrar riktning på mig själv. Jag är inte gjord för att sitta i kassan längre. Jag är gjord för att göra det jag alltid velat göra.
När min hjärna laddat om är det dags att lyfta luren och få framtiden att komma till mig.