livinglinsi

Det är när det vankas Eldkvarn som det inte längre går att följa den onda cirken utan då bryter jag mig loss och låter mig istället följa den något krokiga vägen fram. Jag är ärlig mot mig själv när jag säger att inget kan gå fel idag för när det handlar om kärlek till musik och mellan kusiner är det en kombination som kan flytta berg. Det flyttar i alla fall mig.

Och kanske var det bra att jag sa som det var i onsdags, att nu är det så här, nu vill jag göra så här, och helt plötsligt känns inte dagarna lika gråa längre utan nu anar jag ljuset där framme, för det är klart, det har ju alltid funnits där, men nu äntligen skingrar molnen.
Jag kommer att klara av detta, och jag är ännu en gång ärlig mot mig själv när jag vet att jag just idag känner det extra mycket.

Så därför tänker jag njuta lite mer.