njutningen av livet

Det handlar om att jag har börjat se längre fram än bara till nästa vecka, nästa helg. Och hur bra det känns.
Njuta av att allting faktiskt rullar på ganska bra just nu. Att få må bra i det.
Att inse att det bara är jag själv som kan knuffa mig uppför backen. Det tyngsta lasset måste jag dra själv och ingen annan. Och att det inte är någon nackdel utan något fint och bra.

Lista på bra saker:
* Lägenhet i Bergshamra som är bland de finaste jag någonsin sett
* Kulturvetarprogrammet på SU tillsammans med Alice i tre år vilket aldrig kan bli fel
* Börja på en ny bok
* Få fortsätta bo med Sanna
* Kunna köpa möbler utan att behöva noja över en utflyttning inom en snar framtid
* Att ha ca 15 matlådor i frysen
* Njuta av att må bra
* Säsong 1-4 av The big bang theory på DVD inköpt

tankar om framtida liv

Grejen är att jag ska träffa någon som jag tycker är attraktiv.
Som inte röker.
Som tycker om att festa.
Som gillar musik.
Som har liknande värderingar i livet som jag.
Som politiskt åtminstone är mer vänster än höger.
Som vill ha barn.
Som kan tänka sig att skaffa katt eller hund. Eller fågel.
Som förstår ironi.
Som intresserar sig för mitt skrivande.
Som har mål i livet.
Som tycker jag är lite söt i mina glasögon.
Som får mig att tycka om mig själv.
Som får mig att skratta.

...

Listan skulle kunna göras så lång med grejer som för mig är en självklarhet att hitta hos någon jag skulle kunna tänka mig att leva med. Men hur i hela världen ska jag kunna hitta honom? Och han mig?

det handlar om att livet är mitt

Det handlar om att ta sig själv på allvar.
Det handlar om att ta livet på allvar.

På att inse att de val jag gör idag faktiskt har betydelse om tre år och att det inte behöver innebära något jobbigt, utan mer inse att det jag gör är viktigt. För mig själv.
Det handlar om att jag vill läsa humaniora även om jag sedan när jag har jobb inte har världens bästa lön. För det behöver inte betyda att jag inte är lycklig (har pengar någonsin haft något med lycka att göra egentligen?) utan det betyder att jag gör det jag vill göra, och det jag alltid velat syssla med.
Det handlar om att inse att hur jag väljer att behandlar min kropp kommer få konsekvenser i framtiden. Kanske ska jag tänka ett steg längre och inte försöka lyssna på någon annan än min egna kropp och vad den försöker säga mig.
Det handlar om att inte försöka lura mig själv utan om att förstå mig själv.

Vad vill jag?
Hur vill jag?
Det här vill jag och jag vill det så här.



Okej, i alla lägen går det inte att lyssna på vad kroppen vill. Just idag skulle min kropp vilja ligga i sängen hela dagen framför tv:n, men jag måste läsa 200 sidor om vad kultur är. Så istället för att lyssna på min kropp väljer jag idag att lyssna till min framtid.

tiden som varit




























RSS 2.0