livinglinsi

Det behöver inte vara ett så hårt slut, det behöver inte vara så hårt som rubriken antyder. Men i vilket fall så blev det ett väldigt fint avslut, och jag är inte så bortskämd med det.

Att faktiskt få spendera mer än ett dygn ihop, prata, hålla handen, sitta nära intill och vara så där intima som man behöver en sista (?) gång. Det är inte alltid ord som behövs. Ibland räcker det med en smekning, en kyss på kinden, en blick som man låter ligga kvar lite längre, eller ett leende. Ett leende som säger att det här har varit bra och jag ångrar ingenting.

Jag har fått uppleva en höst som inte alltid har varit lätt, men den fick i alla fall en fint och bra avslut, och det är inte ett avslut som i ett farväl, utan mer i som ett vi hörs. Vi hörs under alla månaderna, och sen till sommaren får vi se. Något jag har lärt mig under alla år är att man aldrig ska säga aldrig.