en chans

Och när de sena nätternas samtal byts mot tidiga morgnar svarar jag i telefonen som jag alltid gör när det är han som ringer. Den här gången upprepade han orden flera gånger som att försäkra mig om att det var sant.
Jag tror dig.
Du får mig.
Att faktiskt våga säga saker som är svåra att prata om och att säga "jag vill att vi kan prata om det" känns som ett nytt kapitel.
Och när du åker iväg så vet du att jag finns kvar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0